Vecka 39 varje år åker sambon med kompisar till Norrland för att jaga skogsfågel. Jag skriver Norrland, inte för att jag inte fattar bättre utan för att jag har ingen lust att komma med någon exakt platsangivelse... Mina jägarvänner förstår nog sånt!
Vi jagar i 6 dagar, äter god mat och umgås. Hur trevligt som helst, jobbigt att vandra hela dagarna men jag bara älskar det! Vi jagar mest med sambons vorsteh men också lite med cockrarna. Jag är ingen mästerskytt och skogsfågeljakt med spaniels är inte lätt! När det väl lyfter nåt så är jag alldeles för trög, hinner knappt fatta var det lyfter innan det är borta... Det är väl något lättare med stående fågelhund men även där gäller det ju att vara med. Hunden står, fågeln kan ändå ligga långt bort och som skytt måste man läsa hunden och ibland smyga med i flera hundra meter innan man kommer till fågeln. Det är snårigt och tätt, inte något lätt skytte inte! Hursomhelst, jag älskar att vara i skogen och jaga tillsammans med min sambo och jag har inget direkt skyttepress på mej själv. Det blir som det blir, det viktigaste är att ha trevligt.
Snus stötte lite fågel, väl inom skotthåll men de försvann bakom träd innan jag hann skjuta. Beck gjorde ett fantastiskt arbete på en tjädertupp, den lättade ca 2 meter framför fötterna på mej och innan den var på skjutavstånd så hade den såklart stuckit bakom några träd.
Vi jagar i 6 dagar, äter god mat och umgås. Hur trevligt som helst, jobbigt att vandra hela dagarna men jag bara älskar det! Vi jagar mest med sambons vorsteh men också lite med cockrarna. Jag är ingen mästerskytt och skogsfågeljakt med spaniels är inte lätt! När det väl lyfter nåt så är jag alldeles för trög, hinner knappt fatta var det lyfter innan det är borta... Det är väl något lättare med stående fågelhund men även där gäller det ju att vara med. Hunden står, fågeln kan ändå ligga långt bort och som skytt måste man läsa hunden och ibland smyga med i flera hundra meter innan man kommer till fågeln. Det är snårigt och tätt, inte något lätt skytte inte! Hursomhelst, jag älskar att vara i skogen och jaga tillsammans med min sambo och jag har inget direkt skyttepress på mej själv. Det blir som det blir, det viktigaste är att ha trevligt.
Snus stötte lite fågel, väl inom skotthåll men de försvann bakom träd innan jag hann skjuta. Beck gjorde ett fantastiskt arbete på en tjädertupp, den lättade ca 2 meter framför fötterna på mej och innan den var på skjutavstånd så hade den såklart stuckit bakom några träd.
Utsikten från vår veranda, kan Sverige bli vackrare?
Sjön
Uffe med orren som Snus stötte. Den flög rätt mot Uffe, därför kunde inte jag skjuta den.
Apport!
Uffe med Egil, två tjädertuppar och en orrtupp blev det på den här rundan.
Fina grabbar!
Snygg viltparad
Egil har utvecklats till en ypperlig skogsfågelhund
Egil
Två tjädertuppar
Uffe, Egil och en tjäderhöna som Egil gjorde ett fantastiskt arbete på
Gamle Grim som är 10 år är fortfarande duktig, orkar inte lika mycket som förr men glädjer husse med fantastiska fågelarbeten. Här en tjäderhöna
Lite trångt i stugan med alla hundar, men på kvällarna sover de gott...
Grim är 10 år och blir lite sliten efter en lång jaktdag
Egil med första tjädertuppen som är fälld för honom.
Egil
Egil är nöjd med eftermiddagens arbete!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar